scandinavian ancestry

Slättarödsemigranterna

Bland de tidigaste utvandrarna till Amerika från Västra Göinge i Skåne finns några familjer av bondesläkt från i Norra Åkarps socken vid nuvarande Bjärnum. Dessa utvandrare tillhörde en av den pietistiska väckelserörelsen starkt influerad släktkrets som bestod av några familjer från byn Slättaröd och deras tjänstefolk. Hela gruppen av utvandrare gav sig iväg 1851.

En av dem, bonden Christian (Kristen) Jönsson på Slättaröd nr 3, hade redan 1848 rest över tillsammans med sonen Nils. Vid utresan kände han bara till namnet på en svensk i Amerika, nämligen metodistpastorn Hedström i New York. Denne Olof Hedström hade kommit till New York som sjöman redan 1825. Sedan han blivit omvänd 1829 höll han tillsammans med brodern Jonas svenska gudstjänster ombord i Bethelskeppet, som var ett gammat skeppvrak inrett till kapell i New Yorks hamn. Det var Hedström som låg bakom att ”Jansarna” skapade sin koloni i Illinois.

Slättarödsbonden som reste över 1848 fick efter ankomsten till Amerika av Hedström rådet att resa till Knox county i Illinois. Christian följde rådet och vistades tre veckor i den sedermera så kända Bishop Hill kolonin, Erik-Jansarnas religiösa utopi-samhälle. Han sade sig uttryckligen resa: för att se, om det kunde finnas bättre utsikter för folk i det fria och bördiga landet i väster, som lovordats i tidningarna, än det var hemma i Sverige.

Efter hemkomsten påverkade han sin bror Johannes och svågern Jöns Åkesson, som var gift med systern Boel att utvandra till Amerika. Med på resan 1851 var även modern Nilla Andersdotter, som var änka, och den ogifta systern Sara.

Under 1854 emigrerade ytterligare en broder till Christian och Johannes Jönsson och deras systrar Boel och Sara, nämligen Nils Jönsson och hans familj, hustrun Nilla Pehrsdotter, kommen från Vittsjö, och de tre barnen Elsa, Johanna och Jöns Ludvig.

Herrnhutismens gammalpietistiska väckelse i Göinge

De utvandrade familjerna, som alla hade sina rötter i Slättaröds by, hade fängslats av herrnhutismens gammalpietistiska åskådning. Resepredikanten Nils Enequist samlade somrarna 1831 och 1832 stora skaror av proselyter i Vankiva och Norra Åkarps socknar. Om hans besök i Slättaröd skriver Ernst Newman: Lade Enequist under vistelsen i Pålstorp (Vankiva sn) med glädje och förundran märke till de starka religiösa krafter, som voro verksamma bland allmogen i orten, så fick han emellertid året därpå (1832) i Slättaröd, en by i N. Åkarps socken, ett ännu mer slående bevis på den omfattning och styrka, som väckelserörelsen i Göingebygden utan hans direkta åtgöranden uppnått.

De pietistiska familjerna i Norra Åkarps socken var missnöjda med kyrkoherden Brinck och hans bristande förståelse för folkets religiösa behov. De tillskrev domkapitlet och bad: ”att en wärdigare Prästman måtte förordnas förestå Pastoratet”.

Anders Christensson, som hade varit skollärare i Visseltofta socken, startade i början av 1830-talet en privatskola som inhystes hos Jöns Andersson, fadern till de utvandrande syskonen från Slättaröd. Skolan skall ha besökts av barn från Norra Åkarps socken och de sex kringliggande församlingarna Vittsjö, Fagerhult, Verum, Farstorp, Hörja och Vankiva. I Lunds stifts herdaminne sägs: och där höll han aftonbön med bibelförklaringar, till vilka en växande skara av den vuxna befolkningen infann sig.  Newman skriver: Förgäves sökte kyrkoherde Brinck beivra detta nog så genomskinliga försök att kringgå bestämmelserna i 1726 års konventikelplakat.

Döden drabbade de fromma Slättarödsemigranterna skoningslöst

Den svåra koleraepidemin som grasserade i Illinois åren fram till 1854 drabbade Christen Jönssons familj hårdast. Fem av barnen dog i kolera och även fadern dog ganska snart efter ankomsten till Knoxville. Hustrun Malena Kristensdotter fick endast behålla sönerna Jöns och Christian samt dottern Else i livet. Endast ett av de åtta barnen, Christian, hade Malena fött efter ankomsten till det nya landet.

Den sist utvandrade brodern Nils Jönsson, som vid utvandringen var bosatt i grannsocknen Vittsjö, skrev strax före jultiden 1854 ett ännu bevarat brev som på ett dramatiskt sätt återger hur döden skoningslöst drabbade de fromma Slättarödsemigranterna, såväl på resan över Atlanten som efter ankomsten till släktingarna i det nya landet. Brevet lyder, i utdrag:

Knoxville den 18 Dec 1854

   Älskade Wenner och Slägtingar i Wittsjö församling

…. Jag lemnade mitt gamla hem den 10 maji och hant till Halmstad den 12:te och till Göteborg den 13:e hwarest w qwarblefwo till den 19:de Maji då wi gick ombord på ett Engelskt ångfartyg ….  (Liverpool) … icke fullastat förrän den 8:e Juni då wi blef sjuhundra emigranter, men icke mer än 120 swänskar … den 30:e (Juni) dog min ömt älskade son Jöns Ludwig, 2 år 9 månader och 5 dagar gammal och den 10 Juli dog min dotter Johanna 1 år 2 månader och 9 dagar gammal  … twenne barn föddes hit till werlden medan wi wore på sjöen … sedan wi kom då till Genosio (Geneseo) hade wi icke järnwäg längre utan måste lega hästskjuts och måste jag betala 11 dollars derifrån till Knoxville. Men nu kan de få åka ångvagnar ända till Gälsborg (Galesburg).

Wi hant änteligen fram den 17:e Augusti och träffade mina slägtingar wid en god hälsa, menligen min Moder, Broder och Söster med deras barn och efwen min eldsta sösters 5 barn.

Men jag war här icke mer än 2:ne dagar förrän en man häri huset dog af kolera och war den första som här i staden dog af kolera i år. Strax derefter dog min sösters dotter Anna och ifrån och med den 29 Augusti till den 3 September dog 5 av min äldre broders (Christens) barn nemligen Nils, Niklas och Elof samt Johanna och Christina och woro Malena, Jöns och Else äfwen hårt angripna, men Krestian war alldeles frisk.

Här har således döden huggit till med sin skarpa lie och afskurit något öfwer 40 swenskar sedan jag kom hit …..

Min gode Broder, Du bad mig skrifwa till Dig, om Du skulle taga Dina urmakeriverktyg med Dig. Om Du reser hit bör Du taga dem, ty det embetet är mycket lönande här ….

Efwen kan jag helsa Eder från pastor Hasselqwist

Nils Jönsson

Knoxville, Knox County, Illinios, North America

PS. Helsa Hans Pehrsson I Bökholm, Anders Christensson och Nils Månsson samt Enkan Kjerstina Tufwasdotter I Hyngarp samt Bengta Persdotter I Gundrastorp. Helsa äfwen kjert min swermoder Nilla Andersdotter om hon lefwer samt swägerskorna Johanna och Sara i Ybalt. Helsa efwen Nils Swensson i Snärshult.